När hon sedan sa att det såg ut som om hon tryckt hål i skallbenet och det var öppet holloj, så satte jag mig ner och ringde en vän.
Tack och lov fanns det fast vävnad, (läs: skallben) under det mörka blodiga, så hon trodde inte att det var så farligt.
Hopsydd både inuti och utvändigt med ett 20-tal stygn så är hon på bättringsvägen.
Fast hennes svallande pannlugg är ett minne blott, och nu går hon under namnet; Fonta-Nellie...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar