Bananflugornas drottning.

Vi har blivit invaderade av bananflugor! Så fruktansvärt irriterande dessa kryp är. Inte nog med att de har ravepartyn i fruktskålen, nejdå. De verkar även ha bordellinspirerad swingersklubb i slasken också. Som dom förökar sig!

Men nu har jag listat ut hur jag ska knäcka fanstygen. Hjälpen var inte långt borta. På nedersta hyllan i skafferiet om jag ska vara precis.

Det verkar inte bättre än att de har samma dragelse till rödtjut som jag. Skillnaden är att de blir fulla OCH drunknar.

Bra undervisning för barnen också. Drick inte alkoholhaltigt när du är på sjön. Du hamnar snabbt på djupt vatten och sjunker.

Så hur många flugor i en smäll? Ca 400.

Vacker utan spackel?

Shit pommfritt!

Jag ska ju på sminkkväll med brudarna om 15 min! Det hade jag glömt!

Jag luktar lite häst!

Skroik o panoik!

Av med fleecekalsongerna...

Rocky Balboa wannabe?

Det här är ju löjligt!

Vi har en skada på en häst igen...

Förmodligen så har Silver sniffat Nellie i murvan en gång för mycket, för nu har han ett hovavtryck mitt på snoken. (verkar som om munkpepparn hjälper!) Ordentligt svullen och öm är han och det skulle inte förvåna mig ifall han har en fraktur där.

Suck och dubbelsuck.

Den som har mest grejer när han dör vinner!

Nu är det dags att rita ett kors i taket!

Dagen har spenderats i 110-fart i schtaan. Julklappar till barnens 12 kusiner är inhandlade, samt en del till våra egna ungar. Det har inte hänt sen Jesus glupe på snibben! Jag brukar alltid handla typ den 23:e.

Här i huset så har vi som julmorgonstradition, att tomten kommer med de kläder som barnen ska ha under dagen och kvällen. Det har ju varit ganska enkelt för tomtemor under tidigare år att hitta något passande, men det blir allt svårare! Därför frågade jag mina 14-åriga tvillingar ifall de fortfarande hade tillit till tomten och hans fru, när det kommer till att vara moderiktig och hipp.

Och hör och häpna! De ville ABSOLUT att paketet skulle ligga vid fotänden på morgonen! Jag tappade en av hakorna där, måste jag säga...

Tack och lov för HM säger jag bara. Kläder till en 8åring, två 14-åringar och en 17-åring (vår utbytesstudent), fanns där. Alltihop! Och snyggt var det också, samt att det inte står skrivet JUL över dem. De kan således ha kläderna annan tid också. Fantastiskt! Amazing! Brilliant!

Även har vi löst födelsedagspresenterna till The Twins också. 5 dar förtidigt fick de välja sig en ny mobil. Mycket nöjda döttrar!

Fast nu börjar snart the week of hell... Svärfar fyller den 1 dec. Twinsen den 2:a. Syrran den 3:e och maken blir 40 den 4:e. Vidare har vi nån i mitten och några runt jul. Lägg lite julmat på det, så kan ni gissa om mina jeans passar sen...

Fast å andra sidan, då börjar ju mellandagsrean!

Fobi.

Jag har EN fobi. Ja, en fobi värd att nämna i alla fall.

Getingar.

Som barn hade vi på kallvinden ett getingbo som avlade fram killer machines på löpande band. Mamma dammsög huset flera gånger om dagen för att det låg döda getingar överallt. Tillslut fick jag och min bror flytta in madrasserna i deras sovrum, pga invasionen i vårt.

Det gick så långt att ingen annan än byns fyllo vågade sig upp på vindan. Iklädd skoteroverall och intergral-hjälm, och förmodligen med en 75:a renat, klättrade han upp. Vad som hände där uppe har jag få men starka minnesbilder av. Som han skrek! Skrek och slogs för sitt liv. Jag blundade, höll för mina oskyldiga barnaöron och bad.

När första sopsäcken med 2 bon i kom nerför stegen, mådde jag illa. Dels av ljudet av hundratals uppretade getingar, instängda i en svart plastsäck. Dels av svadan som kom inifrån den nu immiga hjälmen.
Mullret på vindan steg. Ångor började sippra ut över kanten på luckan. Om det var spritångor eller radar vet jag inte, men någon effekt på getingarna hade den inte. Nu skakade hela huset. Med ett brak kom en stirrögd man, med röda sticksår bakom visiret, nedför stegen. Bakom sig släpade han en säck som tycktes leva. Han hade hittat moderskeppet.

Nu sprang jag. Jag sprang så fort mina knubbiga barnaben kunde. Kanske var det säcken jag var mest rädd för, kanske var det den galne mannen som var alldeles uppsvullen i ansiktet av getingstick. Jag minns att jag kunde se ett par getingar hovra inne i hjälmen, fast beslutna att ta kål på inkräktaren.
Han överlevde.


Getingar - fii faan!

Eldfängd! eller När jag tände eld på pappas bil.

Skulle tro att det var i slutet av 70-, eller början av 80-talet. Jag hade just fått mina drömskor som jag tjatat om så länge. Träskor, fast med platåsula. Viktigt att komma ihåg nu är vilket årtal det var!

Jag var så nööjd! Jag minns att jag visade skorna för alla och envar som kom till oss. Givetvis så godtog jag inte heller något fnysande om att de skulle vara fula!

Så kom en av mina kusiner förbi. Ett år yngre än mig och långt ifrån lika självgod som jag. Fasligt vad avundsjukan lyste i hennes ögon över dojjorna jag numer hade i min besittning. Det var med nöd min kära mor kunde få mig att låta kusinen prova.

Sensommarsolen gassade. Det hade varit en fantastisk sommar det året. Fåglarna kvittrade och jag hade på något sätt lyckats invagga mina stackars föräldrar i en falsk trygghet om att allt var frid och fröjd.

-Kom! sa jag till kusinen. -Vi sätter oss i pappas bil och låtsas köra!
Givetvis skulle jag sitta vid ratten. Fattades bara annat!

-Kolla efter vad som finns i handskfacket!
-Det finns bara lite papper och en tändsticksask.
-Vi ser om vi kan få eld på höet.
-Nää, vi får inte elda.

Tänk så mycket klokare den flickan var, trots sin ringa ålder.

-Men det är ingen fara, sa jag. Jag stampar ihjäl elden med mina nya skor!
Med ett segervisst leende visade jag hur det skulle gå till. Någonstans inom mig visste jag nog att jag var ute på tunn is, men vi satt ju väl skyddade från insyn vid bilens bakre däck. Och hur kan man motstå eld?

Det gick bra både en och tre gånger. Höet var snustorrt och vinden varm. Ingen vuxen fanns inom synhåll. Kunde det bli bättre?

4:e gången jag satte ner tändstickan i det torra gräset, så blev det en väldans "Foff"! Inga platåträskor i hela världen hade kunnat ta kål på den brasan. Jag gjorde mitt allra bästa för att släcka, men insåg snart att min sista stund var kommen.

Och nu ska ni inte tro att det var elden jag var rädd för.

Samtidigt som min kusin larmade de vuxna, så la jag benen på ryggen och kutade som en skållad råtta till skogs. När jag den första och enda gången tittade bakåt fick jag se hur min far kom ut barfota med en hink vatten. Aldrig har jag sett en så ömfotad man korsa en grusplan så fort med en spann vatten.

Bakdörren på bilen blev svedd. Likaså mina öron, när jag den kvällen tillslut vågade mig fram.

Min kusin blev hjältinna och det tog mig två dagar att leta rätt på båda mina platåskor som jag tappat under flykten.

Det hände sommaren innan jag skulle visa en annan kusin hur man åker spark från lagårdstaket.

Följ min blogg med bloglovin

Jämställdhet á la 2000-tal?

Hört från bilens baksäte, två flickor 8 år:

-Jag ska aldrig skaffa barn!
-Inte jag heller!
-Då måste man ju byta blöja hela tiden...
-Äckligt...
-Men tänk vilken lyx om man hade en man som gjorde det hela tiden!
-Ja, men så blir det nog inte. Det brukar alltid vara mammorna som gör det.
-Ja, och om han sa; nu får du hjälpa till, för jag har gjort det hela tiden. Då kommer vi ju att skiljas och så måste barnen flytta hit och dit.
-Guud va jobbigt!
-Jaa!

Ivägjagade och utelåsta.

Jämmer och ve. Här åker man på en långhelg på Hotell Lappland i Lycksele, i tron om att man ska vara utvilad när man kommer hem... icke!

Åkte efter jobbet på fredag, med några vänner. Efter en god middag blev det bad i hotellets spa, vilket var fantastiskt härligt. Klockan 22 skulle det egentligen stänga, men vi satt kvar tills halv 11, då de kom och sa att nu var de tvungna att låsa. Tillbaka på rummet tänkte man att det skulle bli skönt att få krypa till sängs, men då kläcktes den briljanta idéen att vi skulle besöka puben. Där blev vi kvar till vi ännu en gång blev ombedda att gå, för de skulle låsa. Då var klockan halv 3.

Lördagen kom med buller och bång, och så gjorde även fler vänner. Jill Johnson skulle höras och beskådas på kvällen, och det var ingen besvikelse! Hon är så bra! Se hennes show om ni har möjlighet.
Det enda som bekymrade mig var att barnens pappa, med tanke på glittret i hans ögon under showen, verkade ha en god lust att byta ut deras mamma mot sångerskan. Men det tog jag snabbt ur honom...

Helgen var fantastisk, med massor av sång, dans och skratt i glada vänners lag, men ibland önskar man att en sån helg per automatik gav en ledig måndag.








Nu blir det vila i veckan.

Första, andra, tredje - tagning.

Nu är Nellies stygn tagna. Det tog vetten ungefär 1 timme, trots 3 sprutor sedering. Damen har starka åsikter och köper inte ner sig så lätt. Det krävdes inte bara lugnande, utan även smicker typ; -"snygga skor! Var har du köpt dem?" och andra lovord om snygg figur och sånt.

Men nu är det klart.

Så nu får vi väl se vem som drabbas nästa gång, och av vad.

Utmaning.

Jag blev utmanad av lillasyster Josefin! Tack för det!

-Som vinnare ska du kopiera in denna i din blogg.
-Tacka och länka till den du fick priset av.
-Skriva 7 saker om dig själv.
-Skicka vidare awarden till 7 av dina vänner.

• Jag är utbildad barnsköterska, men har större delen av mitt yrkesverksamma liv jobbat som slaktare och styckare. Det känns väl tryggt?
• Jag bor i ett spökhus.
• Jag snarkar, pratar och gnisslar tänder när jag sover. Är det ett släktdrag?
• Jag gillar inte att tvätta och städa, utan överlåter det med varm hand till andra.
• Det enda instrument jag behärskar är näsflöjt.
• Jag har en titanspik i benet. 
• Jag har inte 7 bloggvänner att skicka vidare till... än.

Jag utmanar därför bara


Li

Make me proud girl!

Tävlingar för hästfolk!

Visst finns det fler hästnördar där ute som vill tävla?

Titta in hos Norrlandsryttaren och hos Ride With Style!



Även hos Isabella tävlas det!

Var med!

Brainblasting

Varför heter det

                =10/M        =100/M      =1000/M
Meter - decimeter - centimeter - millimeter
Grundenheten för längd är meter.

              =10/L       =100/L      =1000/L
Liter - deciliter - centiliter - milliliter
Grundenheten för volym är 1 kubikmeter

och sen


                =10/Kg  =1000/Kg   =1000/g
Kilogram - hekto - gram - milligram
Grundenheten för vikt är kilogram


Så varför heter det då inte
Kilogram - decigram - centigram - milligram

?

Det finns ju ingen rim och reson!

Kan nån vänlig själ förklara? För nu orkar jag inte tänka mer...

Först ur tvångströjan vinner?

I går kväll när vi kom från ridhuset med Silver, så tog vi på honom hans Amigotäcke med hals. Det sitter riktigt bra, med kryssgjordar, bogspännen och kardborr under halsen.

Vid kvällfodringen var det borta! Skit, fack... Tänkte att nu är det bara slamsor kvar och kanske något litet kardborr som går att återvinna.

Till slut hittade vi täcket.

Bakom en tall.

Alla spännen var i sina hyskor, både i bogen och på maggjordarna. Kardborren i halsen slöt även den tätt. Det fanns inte en skråma, men hela täcket var vänt ut och in!

På något sätt har han lyckats med konststycket att hala sig ur det baklänges, utan att ge det så mycket som en reva.

But how?!

Silver Sparkling C

Vackre Silver med de vänliga ögonen.
På 2 månader så har han fångat våra hjärtan totalt. En värdigare läromästare kan man inte hitta till ens dotter. Cappe var fantastisk han med, och med honom som referens blir man lätt kräsen när man letar efterträdare. Tack och lov hittade vi honom.

Silver är en halvblodsvalack, född -95 och är e. Silbersee och u. Svea Corona. Han är 169cm hög och skimmel. Mamman Svea Corona är förövrigt e. hingsten Dragon. Så med andra ord är vår Capricorn morbror till Silver!

Nu har jag bara träffat 2 avkommor till Dragon, men de 2 har ett fantastiskt vänligt temperament och är gentlemän i alla situationer. Den egenskapen har de kanske efter sin far/morfar. Någon kanske besitter mer kunskaper om Dragon, och ni är mer än välkomna att dela med er här!

När Silver kom var han tävlingsmässigt i topptrim, och en aning osäker på sitt nya hem. Det tog några veckor, men nu är det som om han aldrig bott någon annanstans.

Vi hoppas vår nye vän och läromästare ska stanna hos oss lääänge!

Blind häst.

Nu när vi inte ska rida Nicke mer, utan försöka aktivera honom på annat sätt, så kanske vi har lösningen här.

Att jobba som blindhäst!

På plussidan: 
+ Nicke är väldigt snäll.
+ Han är tålmodig, orädd och kan gå trappor.
+ Han är social och så pass stark att han skulle kunna bära hem matvaror när man handlat.

På minussidan: 
- Hans syn på VART man ska gå stämmer sällan in på ens egna önskemål. Förmodligen skulle han släpa en runt på olika gräsmattor i jakt på en munsbit.
- I matvaruaffären skulle han med raska steg styra kosan till fruktdisken alt. muslihörnan, för att sen tillbringa dagen där.
- Han älskar att bada. Det är inte så kul om du är på väg till en fest.
- Hans förkärlek till att bita i kläder skulle kunna bli kostsamt i större folksamlingar.
- Han är i själ och hjärta en huligan, vilket antagligen skulle innebära fler nätter i häkte än hemma.

Nej, då är det nog bättre med en vit käpp istället.

Dream on!

Måste byta ut sadlarna vi har till hästarna... Varken Nellies eller Silvers är optimala för deras ryggar. Suck... Will it never end?

Silver har en Pessoa som förvisso följer ryggen bra, men den lämnar ingen plats till att sätta mer muskler. Nellies Albion har djupaste pnkten för långt bak vilket gör att jag hamnar i bakvikt. Inte bra för ryggen!

Snälla tomten jag vill ha...

Amerigo Cortina Dressage
For longer withers with straighter backs and slightly rising top lines.

Tyvärr inte gratis.

och...

Amerigo Vesuvio Jumping
For straighter backs, and slightly rising top lines. Longer withers with straighter backs.

Inte riktigt gratis den här heller...

Vad jag däremot ska vänta och se, är om Albion-sadeln passar till Silver när han har fått bygga på sig mer. Knappast troligt med min tur.

Men om någon är intresserad så har jag en Pessoa Blythe Tait, hopp, till salu. Har även en County Competitor, dressyr, som jag vill bli av med.

Det känns ju tryggt!

Hittade en annons på nätet, som hade så kul text. Egentligen ska jag ju inte skratta åt andras problem med att stava, men ibland blir det så fel, förlåt, roligt!

Lägger ut delar av texten...

'Köp vid fel storlek. Den är 130 men passar de som ska ha 135. Den ligger ganska bra på min häst som har 145 storlek. Kostar mer än1000 tusen som ny. Jag erbjuder 400 KR utan fraktur på snabb affär'

Tack för det, men vilken del av min kropp ger du en fraktur, om jag prutar lite på priset? Och exakt hur mycket är 1000tusen?

Skadedjur?

Kränger grejer hejvilt på Tradera, och jag måste säga att det går över förväntan! Det känns ju helt ok. Vid tidigare försäljningar kan jag tycka att det blivit ett rejält underpris, med tanke på skick och kvalitet.

Men att sälja/köpa på tradera är ju som livet i övrigt; ett givande och ett tagande, och man ska vara glad över det man får. Bättre att sälja till nån som använder grejerna, istället för att de ska ligga och ta plats.

För övrigt kan meddelas att hästarna, och med största sannolikhet med den lille huliganen i spetsen, har visat vår nye springare runt på gården. När vi kom ut för att kvällsfodra så var det tyst som i graven i hagen. Inga konstigheter, tills vi upptäckte ett stort hål i hagen.

Shit, fack! Inte kul att ha hästarna springande lösa, utan reflexer och utan logiskt tänkande vad gäller trafiksäkerhet, med vägen så nära. Som tur var höll de till på gräsmattan, letandes grässtrån under snön, precis som små näbbmöss. Eller, stora näbbmöss. Det blev således stallarrest tills imorgon, då staketet ska lagas och strömmen slås på.

Känn på den Nicke!

Riskhantering.

Maken är just hemkommen från 2010 års Veterinärkongress i Uppsala. Där har han hållit ett föredrag om 'Livsmedelsföretagarens ansvar för riskhantering vid viltanläggningar och uppsamlingscentraler.' Herregud, man kan ju knappt säga rubriken utan att bli anfådd! Tur att han är en både van och skicklig föredragshållare.

Nå, det är ändå av underordnad betydelse; Jag fick nämligen en bok på 280 sidor innehållande kortade undersökningunderlag och avhandlingar. Allt från smådjur-smittor-djurhållning-häst. Fatta vad jag kommer att läsa!

Jag kommer med all sannolikhet inte fatta mycket, men intressant ska det bli!

Jag rår för allt!

Det drevar och blåser ganska bra just nu! Skjutsade flickorna på träningen, i RäserMazdan, och for som en flipperkula mellan drevsnötomlern.

Men, vad för slags spärr fattas hos en del gångtrafikanter efter vägen?!

Vi tar inte på oss reflexer!
 - Kör jag på dem för att de inte syns förrän 2 meter framför bilen, är det mitt fel!

Vi går i bredd. På hjulspåren!
- Kör jag på dem för att jag inte hinner stanna, för att de inte syns, är det mitt fel!

Vi tar på oss svarta kläder!
- Kör jag på dem för att de inte syns och jag hinner inte stanna och det kommer mötande, så är det mitt fel!

Jag vill inte köra över någon!
Klä er rätt!
Gå på sidan!
Gå inte i bredd!!


Har ni ingen som helst självbevarelsedrift?!?!


(många utropstecken. Jag vet! Jag är irriterad!!!)

Seekamp´s Nostalgi

Nellie, min vackra häst, kom till gården den 4 april 2009. Hon är född -95 i Tyskland, är e. Pioneer och u. Gute Sitte.

Det är rätt underligt hur det kan bli, för när jag skulle köpa ny häst så hade jag klara åsikter om vilken slags häst det skulle vara. Ett skimmelsto skulle det absolut INTE vara! Och definitivt inte en häst som var större än 1.60. Nellie är 1.66 och och grov. 

Men det sägs ju, att det är hästarna som väljer oss. Inte tvärt om.

Sen hon kom har vi tillsammans lärt oss så fantastiskt mycket. Jag har inte haft något sto tidigare, och detta mina vänner är ett sto ut i hovspetsarna! Oerhört vänlig, har klara åsikter om allt, hon köper inte ner sig utan vettiga argument från min sida, hon är otroligt beskyddande om sina människor gentemot andra hästar. Hon visar klart och tydligt när det är något som inte passar, utan snörper på munnen och näsan som andra aristokrater gör.

Hon är en fantastisk läromästare till mig, för hon tvingar mig att se saker ur flera synvinklar. Jag får mao inget gehör vid tunnelseende och respektlöshet gentemot henne. Hon lär mig takt och ton kan man säga. Vilket kan behövas...

Tillsammans utforskar vi tillvaro och ridning utifrån den Centrerad Ridnings principer, från TTEAM och Kraftskapande Ridkonst.



Denna häst är en enhörning. Med sitt osynliga gyllene horn sprider hon värme, glädje och kärlek runt sig, och jag vore en dåre ifall jag inte tog emot det!

Enkät!

Hallå där alla som tittar in!

Nu måste ni ju tala om vilket stjärntecken ni tillhör så att jag kan göra en fin liten sammanställning så småningom. Det är ju helt anonymt, och det är ju inte direkt så att jag efterfrågar vilka könssjukdomar ni har/har haft!

Sätt igång!

The Crutch-Man...

Är det någon fler än jag som har sett The Crutch-Man?

Han brukar stå utmed vägen, i diket, hängandes på sina silvermatta kryckor, som en stenstod. På axeln blänker ett gevär. Jag vet att det är en riktig karl, men jag blir lika rädd varje gång jag kör förbi. Inga reflexer, utan klädd i mörka jaktkläder, dyker han upp ur tomma intet. Jag börjar tycka att det är läskigt att passera det där stället nu.

Maken säger att han säkert varit nere vid sjön och jagat. Jagat vad? Det är mörkt!

The Crutch-Man is back, and he´s coming for you...

En fantastisk komplimang!

Igår hälsade jag på en väninna som snabbast. När jag kom hade hon en gammal bekant hos sig, som hon inte träffar varje dag.

Det första jag stiger in genom dörren utbrister han:
-"Men så vansinnigt lika ni två är!"
Han vänder sig till väninnan:
-"Du är mer lik henne än din syster. Är ni släkt?"
Jag svarar:
-"Ja, om vi får räknas som soulsisters. Inte annars."

Jag känner igen mannen men kan inte placera honom, utan måste fråga upp om vem han är dagen därpå.

Frågar ni mig, så tycker jag inte att vi är lika varandra till utseendet. Ganska likadana i tanke och attityder, och vad vi räknar som viktigt i själ och hjärta, men inte rent fysiskt.

Kan det bli så att andra människor, som kommer utifrån och som inte umgås så nära inpå, uppfattar en som utseendemässigt väldigt lik en annan för att man står för lika värderingar?
Kan man präglas så mycket av en god vän, i en tvåvägsriktning, att man blir lik varandra? Jag får lite av henne så får hon lite av mig?

Hur som helst var det en komplimang som värmde mig rakt in i hjärtat, och som gör mig oerhört stolt.

Så snygg!

Jag har hittat en dunrock från Pikeur som är sååå snygg! Varför behöver jag inte en jacka till?

Kolla in!

 

Finns på Filippas Ridsport för blott 2749:-

Röda prickar vid intimrakning.

I vår familj gillar vi maskerad! Vi missar sällan ett tillfälle att få klä ut oss, och ju mer oanständigt desto roligare!

Obskyrt är vårt mellannamn!

Lill-sis och hennes boy var söderut på en 40årsfest med jakt-tema. Sis var en engelsk hunter och boyen var en skabbräv.

Här har ni bilder på det!

I helgen ska lillebror på party. Han går med en kompis. Så här är de klädda!

Och här har ni videon.



Har du med dig banjon, bror??

Avskalat.

Nellie har skallat dörrposten. Det resulterade i en löst hängande pannlugg. När vetten kom lyfte hon på fliken, och jag kunde inte hjälpa att jag började må lite illa. Det såg ut som om hon lyfte på grytlocket för att se om potatisen kokade.

När hon sedan sa att det såg ut som om hon tryckt hål i skallbenet och det var öppet holloj, så satte jag mig ner och ringde en vän.

Tack och lov fanns det fast vävnad, (läs: skallben) under det mörka blodiga, så hon trodde inte att det var så farligt.

Hopsydd både inuti och utvändigt med ett 20-tal stygn så är hon på bättringsvägen.

Fast hennes svallande pannlugg är ett minne blott, och nu går hon under namnet; Fonta-Nellie...

Ny blogg. Nya möjligheter!

Ibland ligger det en massa saker och bubblar. Sånt som bara vill ut.

Knappast några världsomvälvande, högintelligenta tankar. Antagligen mest spindelvävstunna funderingar utan större djup.

Grubblerier, teorier, antaganden och värdelöst vetande som bara väntar på att få förgylla/förpesta ens tillvaro genom en blogg för fantasifoster.

Ungefär som klåda i röven. Till slut kan man inte hålla sig längre!