Dag 11 – Hästbloggar jag läser

Jag följer inte så himla många hästbloggar, men det är ett par som jag kikar in hos dagligen, och det är:

International Showjumping - Här får du följa en tjej som är väldigt ambitiös, noggrann, mycket kunnig och som till råga på det också är jättetrevlig. Dels skriver hon om sitt hästägande och sin ridning, dels lite mer privata inlägg, men till största delen handlar bloggen om utrustning. Hon är också i startgroparna till att öppna sin egna internetbutik, och det ska bli ett sant nöje att frossa i allt snyggt som kommer att säljas. En blogg väl värd att läsa!

Showjumper - Ung drivande tjej med eget hästföretagande. Trevlig, ambitiös och kunnig. Har alltid mycket spännande på gång i sin blogg, allt från byteskategori till novellstafett, vilken ska bli spännande att läsa, med läsare som författare. Fina bilder blandas med kortare och längre blogginlägg, vilket gör bloggen intressant att läsa!


Båda bloggarna uppdateras flera gånger per dag. Innehavarna är duktiga på att svara på kommentarer, och de har båda en attityd som gör att man som läsare känner sig välkommen.

Födelsedag

Så har jag blivit faster igen! En liten kicka på 2.8 kg blev det.

Grattis bror och svägerska!

It´s a new world record!

Har varit lagom trött idag. Sov för länge i morse, gjorde jag också, fast hann i alla fall på jobbet i tid. Men påsarna under ögonen har varit större än normalt, och jag lovar, har man fyllt dem med vatten så hade de lätt kunnat arrangera kortbane-EM i simning.

Dag 10 – Min utrustning

Lite olika beroende på vad jag hade tänkt göra.

Arbete vid hand:

• Kapson med cykelkedja. 
• S-stång eller rollerbit.
• Bodywrap ibland

Bild lånad från Kapson

Bild lånad från Horse-Vision

Bodywrap

När jag rider:

• Kapson + stång / träns med Nova-bett / bettlöst / halsring
• BB Renaissance / Albion hopp
• Renskinn under sadeln

Bild lånad från Kapson

 

Lägg till bildtext

Och själv ser jag ut som ett troll.

Inget chefsämne

Jag tror att jag just gjort en person väldigt upprörd. Det är så jobbigt att vara den som kommer med dåliga nyheter. Speciellt som jag är så konflikträdd.

Det är därför jag inte vill jobba som chef.

Så jävla irriterande!

Morsan har fått ett krav på trängselavgift i Stockholm! Morsan vill inte ens köra i Umeå!
1 person påstås ha kört brorsans gamm-volvo genom tullarna utan att betala 10 kr.

Jag ringde Transportstyrelsen för att påpeka felet, och vill att de ska ta bort den. Får då till svar att jag är skyldig att betala beloppet ändå, och om jag vill överklaga beslutet måste jag skicka ett mejl till Skatteverket med svar på diverse punkter.

Det gjorde jag!



Hej!

Skulle vilja att ni tog en titt på följande ärende.



    * bilens registreringsnummer: EXX XX1
    * datum för skattebeslutet: December 2010
    * datum för de passager som du begär omprövning för: 2010-12-22
    * anledning till att du begär omprövning: Bilen har stått på gården i Västerbottens inland, ca 100 mil från Stockholm hela vintern. Jag tror inte ens bilen varit söder om Sundsvall, sen den byggdes 1982. Vidare är bilen i sådant skick att en person i sina sinnens fulla bruk inte ens skulle köra den till närmsta stad 12 mil bort. Ännu mindre troligt i -25 grader.
  
    * ditt namn och din adress. ---

Vad jag inte kan förstå är varför jag måste gå genom denna krångliga procedur, samtal till transportstyrelsen, e-mejl till er, när jag inte ens har gjort något fel. Och till sist, vem ska jag debitera för min mertid på detta ärende? Skickas fakturan till skatteverket eller transportstyrelsen?

Med vänlig hälsning.

Lättsmält, hårdsmält, härdsmälta.

Sitter med en tredjedels halvlitersglass. Äter direkt ur paketet och funderar över all information som sköljt över mig idag. Det mesta är hanterbart, men en viss procent känner jag att jag utan tvekan klarat mig utan. Fast å andra sidan förklarar den andra saker jag grubblat på.

Jag tror jag behöver mer glass.

Dag 9 – En perfekt dag i stallet

En solig vårdag med bra underlag. En solig sommardag med varm hästdoft. En sommarnatt skrittandes utmed sjön i skenet av midnattssol. En sval höstdag med hög klar luft. En gnistrande stjärnklar vinterdag.

Alla dagar i stallet är perfekta. Det gäller bara att se dem. Även om det är regnigt, kallt och trist.

Dag 8 – Pinsammaste situationen med hästar

Hell, jag kommer på nåt! Det finns väl en hel del saker som man nog kan säga är pinsamma om man har en farstu. Problemet är väl snarast att jag saknar en sån.

Jag har gjort måånga knäppa saker till häst, men jag vet inte om man kan räkna dem som pinsamma.
Jag har inte spräckt några ridbyxor offentligt. Jag har inte satt någon utrustning fel, vad jag vet. Däremot har jag kanske sagt något otillbörligt nån gång som kan räknas som pinsamt eftersom jag lider av Cronical mouth diarrhea syndrome.



Ni som känner mig: Har jag gjort något i hästväg pinsamt?

Dag 7 – Min bakgrund

Jag antar att det ska handla om min hästbakgrund här.

Jag har hållit på med hästar i nästan hela mitt liv. I det stora hela kan man säga att jag är allt igenom självlärd, men givetvis har jag stor hjälp av min kompis och tränare Vickan.

Men de hästar jag haft genom åren, med nått uppehåll då och då är:

Emma. B/C-ponny Hade henne i 3 år. Stackars häst, men hon lärde mig mycket.
Monke. B/C-ponny. Hingst. Hade en anings problem. Hade honom i 3 månader.
Zorroman Sv. varmblod. Hade honom i 2.5 år. Min första storhäst.

Malibu Sv. varmblod. Hade honom i 7 år. Svart som natten.
Frida Belwin Sv. varmblod. Hade henne i ca 2 månader. Helgalen, om man får säga så.
Verona Girl. Sv. varmblod. Hade henne i ca 6 månader.Tyvärr inte längre pga olika omständigheter.

Herkules. Halvblod. Hade honom i 3 år. Min älskling, min klippa, mitt allt.
Nicke Shettis. Har haft honom nu i 9 år. And still going strong.
Rigel Pål.  Nordsvensk travare. Hade honom i 3 år. Vi ville inte samma saker, så han såldes.
Agassi. Connemara. Hade honom i 3 år. Flickornas blyge farbror som var oerhört snäll. Går nu som lektionshäst på mindre ridskola i länet, och charmar de äldre eleverna av stolen.
Capricorn. Halvblod. Hade honom i 3 år. Barnens professor och lärare.
Seekamp´s Nostalgi. Hannoveraner. Har haft henne i ca 2 år nu, och hon är min bäste lärare hittills.
Silver Sparkling C. Halvblod. Har haft honom i snart 3 månader. Petras häst.

Man kan väl inte säga att jag rider enligt den engelska läran. Jag utgår mer från Centrerad ridning, TTEAM och akademisk ridkonst. Men man kan väl mer säga att det är ett ihop-plock av det som känns rätt för oss.

Men kul har vi och det är väl det som är meningen?

Fucking perfect

Pink är en av mina favoritartister, då hennes texter är välskrivna och ofta verklighetsförankrade. Nu har hon kommit ut med en video till låten Fucking perfect, och jag rekommenderar er att se, lyssna och fundera över innehållet.






Vad är din reaktion?

Dag 6 – Mitt mål med ridningen

Oj! Var ska man börja nu? Det finns så fantastiskt mycket att lära sig och att utforska. Och samtidigt kan jag känna att mina mål med min ridning och mitt hästägarskap ändras under tidens gång.

Det som jag känner är viktigast är att lära på våra villkor. Både mina och hästens. Det får aldrig bli en kamp att komma framåt. Det är ju tyvärr då det går mest bakåt. Det ska vara roligt att rida, och hästen ska tycka likadant. Eftersom jag inte har några som helst ambitioner att tävla så har jag heller ingen tidspress. Vi utbildar oss i vår egen takt. Typ snigelfart eftersom jag inte hinner rida i den utsträckning jag skulle önska. Men det är så det är just nu, så det är bara att gilla läget.

Det som också är viktigt för mig är att jag får lära mig alla fina signaler givna vid rätt tidpunkt. Jag måste också bli bättre på att kontrollera min kropp så att jag inte stör min hästs balans och arbete. Jag måste också kunna kontrollera mig så att jag inte skickar iväg 300 olika signaler åt gången. Där är jag inte än...

Ett rent utbildningsmässigt mål tycker jag i dagsläget kan vara att så småningom komma till piaffen och skolgaloppen. Det är idag ett ganska realistiskt mål. Något som känns betydligt mer avlägset är att på min häst få prova en levad. Men för att överhuvudtaget komma till något av dessa mål, så måste hästen få en rättvis chans att bygga så pass med muskler, och framför allt rätt muskler, att hon klarar av att göra rörelsen. Där är vi INTE! Än...

Min häst är min lärare. Det är jag som måste lära mig alla dessa rörelser, få kroppskontrollen och kunna lära mig läsa av hennes kropp. För hon kan redan allt det här! Så jag tycker snarare att det är vägen som är målet.

Och det allra bästa med att det är vägen som är målet, är att man ibland kan stanna till på en parkeringsficka för att kontrollera att man är på rätt väg. Eller bara för att beundra utsikten.

Och här kommer en liten film.

Vi kommer inte riktigt överens hela tiden, utan det blir lite missförstånd då och då. Men det här är första gången ever som jag rider utan huvudlag, och kanske 6:e gången på ring.

So don´t judge us too hard.

Ridning på ring

Dag 5 – Det här har jag med mig på tävling

Ännu enklare än gårdagens inlägg!

Svaret: Nada. Zipp. Ingenting. Jag tävlar inte.
Känner varken lust eller behov, så varför ska jag då?

Jag trivs bättre här, där jag kan ha det lugnt och skönt. Och lukta på blommorna.

Allmän varning utfärdad.

Till följd av den akuta energiförlust hon led i eftermiddag, somnade hon på soffan som ett slakt. Resten av familjen kunde enbart förfärat se på när deras fru och mor gled bort i dimmorna.
- Jag provade locka med allt för att hon skulle komma tillbaka till verkligheten, säger mannen som då fick stå för matlagningen.
- Inte ens pommes frites hjälpte!
En av döttrarna tillägger: -Det är inte likt mamma. Hon skulle aldrig missa något sådant.
- Inte när det planerats att åka till bekanta för kaffe och gofika efteråt, fyller den minsta i.

Myndigheterna går nu ut med en klass 3 varning till människorna runt om i världen. Håll hårt i er energi så att den inte går förlorad på fredagskvällarna efter jobbet. Låt inte soffan locka, om det inte är en absolut nödvändighet! Blir ni ändå drabbade, se till att vänta in ny energi innan ni stiger upp!
En kopp kaffe med bulle kan då hjälpa till att få er på fötter igen..

Besök från norr.

Nu har Nellies förra ägare varit hit och hälsat på. Nellie fick ett superfint Horsewear Amerigo Cooler - täcke! WOW!! Tack!


Vi sadlade på och Maria fick rida sin häst igen. Det gick lika bra som jag trodde att det skulle gå. Hon red henne på ring och i min Bent-sadel, och båda var jätteduktiga.

Jag måste också få berätta hur glad den kvinnan gör mig. Inte för att hon kom med täcket, utan för att hon, de gånger jag träffat henne eller pratat i telefon med henne, är så fantastiskt positiv och så sprudlande i sitt sätt. Hon ger mig sån energi!

Hoppas du kan stanna lite längre nästa gång du kommer!

Dag 4 – Det här äter mina hästar

Äntligen ett inlägg som inte behöver bli 2 kilometer långt.

Nicke äter hö. Men på kvällen är det fest så då får han en näve luzern.

Nellie äter också hö. Lite mer än Nicke. Hennes kvällsmat består av luzern, lite B-vitamin och munkpeppar mot sina PMS-besvär.

Silver äter, hör och häpna: Hö! Men som den speta han är så får han jättemycket luzern, lite extra protein och lite krafft grund, blandat med B-vitamin. Och: munkpeppar för att dämpa den lille hingsten inom sig.

Nattvandring.

Igår kväll när vi var ute och nattfodrade hästarna var månljuset så starkt att vi kastade långa skuggor. Det är så himla häftigt när hela världen går i olika nyanser av blå/indigo! Tyvärr var det inget norrsken. Det har varit lite av det i vinter.
Undrar vad det beror på?

Nu sitter jag och väntar på Nellies förra ägare som kommer och hälsar på, ända från Kalix. Ska bli riktigt skoj. Men jag tror hon kommer att få en chock när hon ser magahullet och vinterpälsen. Hoppas att hon inte tar tillbaka henne!

Dag 3 – Min första häst

Min allra första häst fick jag, efter år av tjat, när jag fyllde 10 år. Samma sommar tappade hon några mjölktänder. Kata-fucking-strof! En unghäst, en bäbis, till en som just klämt fram sina egna framtänder.

Vi var helt vilda, och vi älskade att leka indian och indianhäst!

Hon var ett litet skäcksto, B/C-storlek skulle jag tro. Emma var söt som socker och jättesnäll. Jag kunde typ ingenting om hästar. Visste inte ens hur grimman skulle sitta på. Hon fostrade mig med järnhov, och kastade av mig titt som tätt. En sån gång var det en vårdag.
Det var hockey-vm på tv:n och hästen vägrade ha mig på ryggen. (undrar varför?!) Jag hade varit in och beklagat mig för pappa, som tyckte att jag skulle hålla i mig hårdare. Den femtielfte gången jag var in, tappade pappa tålamodet. Han gick ut till märren, tog ett stadigt tag i manen och svingade sig upp. Hästen skulle minsann lära sig veta hut! Hästen satte sig på arslet av pappas tyngd, vilket resulterade i en präktig bakåtvolt för lille far. Det var en syn för gudarna! Han provade aldrig att sitta på henne igen.

Ett år skulle vi vara tomtar i byn. Vi hade köpt en jättefin bröstsele, men hade ingen rissla. Jag och pappa tog istället och svetsade en ögla fram i medarna på deras orangea skoterpulka där vi kunde fästa skaklarna. Stackars Emma. Inkörning var det inte tal om, utan hon spändes framför pulkan och förväntades dra. Och se, det gjorde hon! Hon var jätteduktig och skötte sig exemplariskt. Tyckte det var riktigt kul till och med! Enda minuset var att hon inte kunde svänga till vänster. Det gick bara inte. När vi tomtat klart skulle vi vända och köra hem, men när vi ville att hon skulle vända vänster så tog hon fart till höger. Över grannens perfekt tillskurna snökant, över marschallerna, och till sist över diket. Sen travade vi sakta hemåt igen, med pappas tomteskägg hängandes på sned. När en hästkarl vid ett senare tillfälle skulle lära henne vända till vänster, slutade det med att hon vände sig till höger - i skaklarna, för att sedan förebrående stå och titta på honom öga mot öga.

Under de 3 år jag hade henne hann hon med att rensa grannens grönsaksland ungefär en gång i veckan med sina medbrottslingar, fåren.
När pappa skulle ta henne ur kornåkern reste hon sig och klappade till honom med framhoven rakt i fontanellen. Vilken tur att han inte hade på sig sitt knivbälte då!
En natt skrämde hon slag på min mörkrädde kusin. Han hade sett skräckfilm och senare somnat i soffan. Han vaknade av att det lät utanför fönstret, och när han tittade upp såg han bara 2 stirrande glosögon. Hans finlampa kraschade när han slängde sig över bordet, för att undkomma, vad han trodde, döden.
Hon lyckades även skala av sig kusin C. när hon kutade ut med henne genom fusporten. Jag tror det var då hon, C. alltså, sabbade knäna.

Hon såldes senare till en gammal dam utanför Piteå som ville ha ett sto att ta föl på, men hur sagan om Emma slutade förtäljer inte historien.

Hästkris pga finanskris

Hästkris på Irland – 20 000 utsläppta hästar svälter ihjäl

Ja, men det här känns ju kul! Speciellt som vi ska till Irland i vår, på just en hästresa...
Kommer det att finnas några hästar kvar att titta på?

Dag 2 – Presentation av mina hästar

Många hästar har genom åren gjort sina hovavtryck i mitt liv, både bildligt och bokstavligt talat. En del har tittat förbi en kortare tid, men en del har stannat längre. Alla har de dock tillfört något som stannat kvar för alltid i min själ.

Jag tror att hästarna väljer oss.

Vi kan kanske förledas att tro att det är VI som väljer DEM, och så kanske det är ifall man inte stannar till och lyssnar, men i det stora hela så tror jag att det är vi som blir valda. Varför då? Jo, därför att just den hästen som väljer mig, har något att lära just mig, under en viss tid.
Så här i efterhand, så skulle jag kunna ge exempel på varje individs anledning att komma till just mig. Men det kanske vi tar en annan gång.

Hästarna som står hemma hos oss idag är:

Seekamp´s Nostalgi - Nellie 

Nellie såg jag på Hästnet en dag i februari/mars. Vacker, vit och med en utstrålning som lös genom datorskärmen. Vilken tur att jag inte skulle ha nån häst, tänkte jag. Men det var nånting hos henne som bet sig fast. Jag började ännu oftare; jag hade gjort det under en tid innan, drömma om vita hästar som kom fram ur skogen och bara stod och tittade på mig, med stora, kloka ögon. Jag fick aldrig gå fram till drömhästen, det var hon som bestämde hur nära jag fick komma. Men hon lämnade mig inte ifred!

Jag skickade ett mejl till säljaren:

> Jag är intresserad av att få veta lite mer om din häst. Skulle hon kunna tänkas passa en 35-årig västerbottnisk mamma, med ambitionen att rida i harmoni med sin häst? Egentligen så ska jag inte börja titta på nån ny häst än. Jag har just skickat iväg mitt kallblod till min svägerska. Vi kom inte riktigt överens när det gäller ridningen.  Och sen skulle vi ha hittat en snäll liten människa till vår blyge c-ponny. Hästen jag söker ska vara en klok och vänlig själ som jag, och resten av familjen för den delen, ska kunna ha trevligt tillsammans med under många år. Kort sagt: Jag letar inte meriter, jag letar en familjemedlem med hjärta.> 

Två dagar efter min födelsedag, den 4:e april, kom hon hem. Sen dess har hon varit till enbart glädje för oss alla. En vänligare själ, med större integritet, får man leta efter; Mina drömmars Vackra Vit.
Och tittar du noga kan du nästan skymta det horn i pannan som utmärker enhörningen.

Silver Sparkling C

När Petras följeslagare och läromästare, Capricorn, skadade sig var vi tvungna att fatta beslut. Jobbiga sådana, och hur man än väljer så känns det fel. För hur kan man välja bort en kär vän, som funnits där i flera år, och som har lagt ner sin själ och hela sitt hjärta i den människa som kallar honom sin? Som undervisat så tålmodigt, alltid ställt upp och alltid gjort sitt bästa? Hur kan man välja att ha kvar honom, när han är illa skadad, med liten chans att komma igen? När han är 22 år, och skulle vantrivas med att bara stå? Då är det ju bara för vår skull han finns. För att vi inte vågar ta beslutet och låta honom gå med huvudet högt.

Men jag tror också att Cappe var klar. Han var klar med att undervisa. Han var klar här hos oss. Han var klar med sig själv. Hans livsuppgift var fullföljd. Och eftersom han själv var klar, så fattade han också beslutet att gå vidare själv. Det är bara vi som tycker det är jobbigt att säga farväl.

När Silver tittade ut genom transporten så tog det ca 3 sekunder. Sen var både jag och Petra sålda. Ögonen utstrålade sån klokskap och visdom, att det var svårt att värja sig. Vi hade åkt söderut på en hästresa. Vi skulle titta på 3 hästar under en helg.
Det var inget svårt val. Det var inget val överhuvudtaget. Han var ju vår häst.
Vi åkte ner till Sundsvall och hämtade honom i oktober, och vi är fortfarande bara i början på den resa som vi hoppas ska vara i många, många år. Vi kunde inte ha hittat en bättre efterträdare till Cappe. 

Den här hästen är Petras, och Petra är hans, och det är vägen som är målet.

 

Nicke 

Nicke är vår lymmel, vår huligan och vår ögonsten. När flickorna var 5 år åkte vi till en grannby, för att titta på en lämplig barnponny. Han har aldrig lyft en hov mot någon, men däremot har nåt finger kommit i kläm då och då. I början när de trillade av, stannade han förvånat upp för att se vars de tog vägen. Sen väntade han snällt tills de kravlat sig upp igen.

Han är också den ende häst jag sett, som krupit ut ur hagen när han är sugen på nåt gott, för att sen krypa tillbaka in när han är mätt. Det är han vi hittat på farstubron på morgonen, väntandes på nåt smaskigt. Det är han vi gått med i timmar när han glufsat i sig halva fodertunnan. 

Det är han som är så otrolig envis när det gäller att jobba, att han inte känner efter och protesterar när det blir för mycket. Det var också det som nästan tog honom ifrån oss i somras när han, vid 21 års ålder, fick en ordentlig korsförlamning och fång utanpå det.

Men även det redde han ut. 
Och om det var för att jag lovade att han aldrig mer skulle vara tvungen att dra ridbaneharven igen, eller om det var för hans livsglädje och moral, det kan jag bara gissa mig till. 

Han har bidragit till många gråa hår i min välfärgade kalufs, men han har också för alltid en stor plats i mitt hjärta.

  

Dag 1 – Presentation av mig själv

Kvinna med samiskt ursprung på 37 år. Jodå, jag är lapp och jag har mina renar. Jag har också trolltrummans rytm i mitt blod, minsann. Jag är gift sen 8 år tillbaka, med den man jag träffade redan som 15-åring. Vi har 3 barn. Tvillingflickor som är 14 år och en liten kicka som är 8. Just nu har vi också en 17-årig tjej från Tyskland, som är här som utbytesstudent under ett läsår, som extra familjemedlem. Nu när jag tänker efter så tror jag att vi har haft inneboende i huset under nästan alla år. Var det inte yngre syskon, så har det varit volontärer från Thailand, studerande från Tyskland, sommarbarn från Amerika. Nästan att jag skulle vilja tillägga: You name it! Men jag tycker om att ha folk omkring mig. Kanske ett släktdrag då pappa har 15 syskon...

Den biologiska familjen, mannen och de fyra fruntimren, är alla födda i eldtecken. 3 skyttar, en vädur och ett lejon. Hej och hå.

Jag är född och uppvuxen i grannkommunen. Har hängt pappa i hälarna under hela uppväxten, under den tid han var aktiv inom renskötseln. Jag slaktade min första ren när jag var 10 år, torkade och sålde renskinn när jag i 12-årsåldern var så pass lång att jag nådde att spika upp dem på väggen själv. När jag var ca 10 köpte pappa en Polaris ShortTrack, som jag fick ha som min när vi körde skoter runt renarna på vinterbeteslandet vid kusten, 20 mil hemifrån, och på våren när de skulle flyttas hem. Några av mina bästa barndomsminnen är också sommarnätternas kalvmärkningar och renskiljningar. Det byter jag inte bort för alla filéer i världen.

Jag är äldst i en syskonskara på 5, där allas förnamn börjar med Je eller Jo. Jag är 18 år äldre än min yngste lillebror, som jag också hade äran att klippa navelsträngen på. Frågan är om jag lyckades, för ibland verkar det som om han fortfarande sitter i hop med gull-mamsen.

Startade -93 ett företag inom livsmedelsbranschen tillsammans med min sambo och mina föräldrar. Det företaget byggde vi, trots alla olyckskorpars hesa rop, upp till Sveriges då största företag i sin genre. Företaget såldes -08, och ingår nu i en större koncern.

När jag var 23 år fick vi tvillingarna. Det första åren kändes det som om vi bodde hos mina föräldrar, där företaget fanns. Vi jobbade mer än heltid, och då var det enklast att ha barnen nära. Så inget dagis för dem innan de var 4. Vi hade helt enkelt inte tid att skjutsa och hämta dem i tid och otid. Speciellt som dagiset låg i samhället 3.7 mil bort.

Eftersom arbetet på företaget var till stor del säsongsbetonat till vintern, så kände vi att vi behövde arbeta även på sommarn. (!? Nu är man äldre och vet kanske lite bättre. Kanske.) Så - 97 köpte vi kommunens prästgård, som vi renoverade och drev som vandrarhem och festlokal i 5 år. När lillan föddes -02, fick jag dock nog, så det bolaget lades i träda, och ligger där än.
-07 började jag mitt nuvarande jobb, då det gamla slet ut mig nästan fullständigt. Jag jobbar nu som elevassistent i en 5:e klass och trivs som fisken i vattnet; som handen i handsken; som bregottet på limpan; ja ni förstår.

Jag var inte nån stjärna i skolan. Mina syskon verkar ha fått allt vad läshuvud heter. Fast å andra sidan;

Jag tycker att det har gått ganska bra ändå!

En liten bloggidé-snattning.

Hittade en lista hos Lipan, som jag också vill göra. Så jag snodde den helt enkelt.

Den ser ut så här:

Dag 1 – Presentation av mig själv
Dag 2 – Presentation av mina hästar
Dag 3 – Min första häst
Dag 4 – Det här äter mina hästar
Dag 5 – Det här har jag med mig på tävling
Dag 6 – Mitt mål med ridningen
Dag 7 – Min bakgrund
Dag 8 – Pinsammaste situationen med hästar
Dag 9 – En perfekt dag i stallet
Dag 10 – Min utrustning
Dag 11 – Hästbloggar jag läser
Dag 12 – Hästens utrustning
Dag 13 – Om jag skulle vara tvungen att byta häst med nån skulle jag välja
Dag 14 – Min drömhäst
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min önskelista
Dag 17 – Mina tränare
Dag 18 – Jag gillar
Dag 19 – En häst jag saknar
Dag 20 – Veterinär, hovslagare, massör osv..
Dag 21 – Fula ovanor
Dag 22 – Jag gillar inte
Dag 23 – En hoppträning
Dag 24 – Jag måste träna på
Dag 25 – Meriter
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – En stund jag aldrig kommer att glömma
Dag 28 – Favoritmärke
Dag 29 – Bilder på mig från tävlingar
Dag 30 – Mitt drömstall

Kan vara bra att ha när man inte har några egna ideer att komma med. 

Gamla godingar!

Är ni som jag, A Sucker For Good Music?

Gillar ni 80- och 90-talets smörsångare och headshakers?


Här kan ni lyssna på Tracks Top 40, med Kaj Kindvall. Där finns godingar som Alien, Pet Shop Boys, Alphaville, Slice me Nice, Reo Speedwagon, Foreigner m fl.



Minns ni vilka låtar ni grät er till sömns till över en olycklig kärlek? Eller er favorithångelsång? Eller vilken som spelades sönder och samman, samtidigt som de orsakade ordentliga whiplash´es, på de spontana grillfesterna med kompisarna? Vilken sångtext skrev ni på hemliga lappar som ni stoppade i den utvaldes skåp?

Här sitter jag och minns och generas, njuter och sjunger med.

Enjoy!

Lästips

Hos I Are Lisa hittade jag ett inlägg som är väl värt att läsa. Det tar upp hästvärlden i stort, samt kvinnodominansen och omvärldens syn på dessa flickor i synnerhet. Hon belyser också hierarkin inom stallets väggar. Hur flickor redan i tidig ålder får en stenhård fostran, av både andra flickor/kvinnor, men även av djuren.

Hon tar också upp det faktum att det är arbetsviljan, viljan att lära sig mer och talangen som är avgörande ifall du utvecklas eller inte. Har du inte dessa grundläggande värderingar så spelar det ingen roll ifall du är fattig eller rik. Utan dessa kommer du en bit, men du kan inte utvecklas till fullo.

Hon börjar sitt inlägg så här:

"Intresset för Sveriges hästvärld är obegripligt litet. Det finns tusentals stall och ridskolor över exakt hela landet. Hundratusentals människor rider; det är Sveriges näst största sport. Trots detta pratar man häpnadsväckande lite om ridning, hästar och dem som sysslar med det."


Jag ger er länken till inlägget. Läs och begrunda!

Om varför tjejer egentligen rider.  Och varför ingen vill lyfta på det locket. 

 

 

 

3 tuggor till!

Ibland känns det som om man inte gör annat än att laga mat! När middagen är avslutad så är det dags att börja förbereda nästa matintag. Samma sak dagarna i ända. Känns det som i alla fall. Mat är ju ändå ett rätt viktigt inslag i livet, och för tjejer i tonåren som tränar i genomsnitt 5 dagar i veckan, är det ännu viktigare!

De äter som hästar, och SKA göra det!

Problemet jag känner är att det är svårt att variera sig, när det kommer till olika rätter. Det är lätt hänt att det blir samma och samma och nå liknande på det.
Jag vill att det ska vara lättlagat, näringsriktigt och gott.

Ni får väldigt gärna komma med förslag!

Som fått?

Har just lagt in en beställning hos Butiken i stallet. Superbra priser måste jag säga!

Det blev ett sånt här till Nellie:

Och ett sånt här, med tillhörande halstäcke till Silver:

Totalsumma: under 1800. Billiiigt!

Kwinn-stärt!

Maken lär få sina fiskar varma ikväll. Två 8-åringar, tre fjortisar, en 17-åring och en 37-åring ska hållas på bra humör under kvällen.

Fast jag tycker att det är ganska kul att alla barnen känner att det är okej att ta hem kompisar, fastän päronen är hemma. De hade ju lika gärna kunnat vara ute och slänga på samhället.

Fjortisarna skulle laga mat och stöka inför hockeyn, och jag hoppas att de fixar till nån smarrig efterätt. Det är de skitduktiga på!

Jag tror jag ska hoppa i myskläderna, hälla upp ett glas vin till mig och servera maken en kall öl. Sen ska jag njuta av det, våra barn och kvällens extrabarn. Och som pricken på moset: En bra hockeymatch!

Önskar er alla en lika trevlig kväll!

Irland i april.

Hit har jag och en kompis anmält oss. Kan bli trevligt!

Bytt är bytt. Kommer aldrig mer tillbaka.

Tittade in hos Showjumper, och där hittade jag något innovativt. Hon kommer nämligen att starta en byteskategori. Till henne kan ni skicka en bild på det ni vill byta, så lägger hon in den på sin blogg tillsammans med er mejladress. I mejlet skriver man också till vad man vill byta, och sen är det bara att vänta på att anbuden strömmar in.

Den här iden var så himla smart, och jag hoppas verkligen att den faller väl ut! Det lär ju finnas fina begagnade hästsportartiklar där ute som inte används i så stor omfattning, och vad kan då vara bättre än att enkelt byta in dem mot något annat?

Undrar om nån vill ha mina snedtrampade snowjoggings?

När man är stor ska man vara snäll.

Silver får besök av lilla Toko,

And now she´s gone.

Det var varmare under infravärmen!

Stor häst, liten katt.

Tillbaka på Silver. Hon hinner med några svängar på hästarna medan man är i stallet.

Busy day.

Idag har det hänt grejer.

Fick lov att skicka en elev med ambulans då vi befarade fraktur på foten.

Har ridit Vackra Vit. I dagsljus efter jobbet! Det var längesen det var så pass mycket lyse ute att man ser hästen under sig.

Åkte med dottern och Silver till ridhuset.

Nu blir det soffläge. Hoppas att även ni haft en bra dag!

Dagens uppenbarelser!

De har det inte lätt i Brisbane!

Broderiet har inte blivit klart där det legat i lådan under ett helt år!

Hä lit å en lathunn å arbet!

Från 0918 till 08 och tillbaka.

Har haft en jättehärlig weekend i Stockholm med hela familjen. Showen We will rock you var riktigt bra, och kan rekommenderas.
På vägen till Cirkus blev taxin före oss påkörd av en spårvagn, men tack och lov 'gick det bra'. Ingen omkom i alla fall. Men nog tror jag de var rejält chockade och mörbultade. Chaffisen såg inte riktigt pigg ut i ögonen när maken och vår chaufför hjälpte honom ut ut bilen.Min puls hann gå upp i många knop och jag började febrilt gräva efter räddningsdropparna som jag har i handväskan, men varken jag eller de inblandade i olyckan behövde nån dos.

Vidare gick vi på stan. Lite shopping hanns det med. På ridsportbutiken Hästbiten köpte jag ett mossgrönt superfint schabrak från Equiline för halva priset.

Dottern köpte en HV Polo jacka till halva priset. Skitsnygg!!

Vi var också in på en jättehäftig liten butik som sålde jättehäftiga retro-grejer. En del gammalt, men mycket nyproducerat i härlig stil och form. Jag köpte ett läppglans. Men det var mest för burkens skull. Där stod det: Queen och fucking everything, och jag tyckte det passade så bra in på mig. Jag känner det nämligen så på mina bra dagar...

Köpte även en present till Sis som så snällt ställt upp som häst- och hundvakt.


Jag hann även med att klippa mig, bli spilld kaffe på när vi var på restaurang, bli lotsad helt galet av vår dotter som besitter lika mycket lokalsinne som en gatsten, samt bli riktigt irriterad på den dåliga snöskottningen i stan.

Men roligt hade vi!

Hetsätning.

Jiises vad mycket god mat vi ätit! Sis gjorde schnitzel på renfransyska, och jag flamberade älgfilé. Riktigt nära att jag även flamberade ögonbrynen. Kanske måste kolla mig i spegeln.

Sen blev vi lite i (party-) hatten

Dubbelhakornas krig! Och Ja. Vi är båda helt nyktra. Hattarna har vi gjort själva. För beställning kan ni bara mejla storleken på fontanellen.

Och medan vi löjlade oss inomhus, var dottern ute och red.  Tur nån är duktig!

De matchar varandra bra de här två. Både på insidan och utsidan.

Mums

Sitter hos systerdottern i  en hemmagjord partyhatt och väntar på treårsfödelsedagstårta.


Party Party!

Dagens outfit.

Jag tänker hoppa på trenden att skriva om dagens outfit. Jag menar, hur svårt kan det vara?!


Kände för att klä mig i grönt idag, istället för bara svart! Särskilt nöjd är jag över att jag fick igen dragkedjan på stövlarna.
Skulle ut till stallet tidigt och där bar jag idag

Sockar från Newbody. (föreningsförsäljning)
Trosor från Halens rea anno 1995. (bargin)
Försvarets vita långkalsoner. Med gylf. (ärvda)
T-shirt från Newbody. (föreningsförsäljning)
Ridbyxor från Jacson. (grand-prix rea)
Huvtröja Champion. (makens)
Jacka från Jacson. (tradera)


Tillbaka inomhus så chilla jag i långkalsongerna och T-shirten. Fick främmande men då drog jag bara ner tröjan över gylfen. Smack!

Ganska hipp klädsel tycker jag själv, men det slår inte detta. Så här kan det se ut när jag ska på kurs.

Solblekt t-shirt från Thailand, hudfärgade ridbyxor och Fromhedens gamla fotbollssockar. Men hästen var då tjusig!

Run, Forrest! Run!

Jaha. Då har dotter gjort sin premiärflygning av Silver nu då. Trots Kwik-Out stigbyglar så hade hon inte lossnat på en gång, men tack och lov gick det bra. Silver hann i alla fall med att göra en repa upp på vägen, och det var några bilar som fick sakta ner ordentligt. En förare hade ändå vett nog att stanna helt för att, som det verkade, vilja rycka in och hjälpa till. TACK till dig även om det inte behövdes den här gången!

Positivt ändå: Silvers nya ridtäcke från Exclusive Horse Wear höll sig på plats under hela vansinnesfärden. Mycket bra passform!

Petras djupdykning började och slutade dock i djupsnön, så det är förhoppningsvis inget annat än självförtroendet som fått sig en törn. Om man bortser från mammas skada på nerverna...

Nu ska jag köpa in SafteyClips också!

Svinigt!

Nu är svininfluensan på frammarsch igen. Ännu mer smittsam än tidigare.

Vaccinerade ni er förra svängen?
Kommer ni att vaccinera er nu?


Varför/varför inte?

I vår familj var det ingen som tog vaccinet förra gången den var på tapeten. Det är knappast troligt att det blir aktuellt den här gången heller.

Varför?

Finland stoppar svininfluensavaccinationerna pga sömnsjuka & trötthet trött sjuk

Tue, 08/24/2010 - 10:41

Finland stoppar vaccinationerna mot svininfluensa. Orsaken är flera misstänkta fall av allvarliga biverkningar hos barn. Det säger företrädare för finska hälsoinstitutet till DN.se.

Flera unga personer i Europa, som vaccinerats med svininfluensavaccinet, har fått narkolepsi.
Finländska läkare har upptäckt ovanligt många fall av narkolepsi bland barn som fått influensavaccinet Pandemrix. Hittills har minst 14 misstänkta fall av narkolepsi anmälts i Finland, rapporterar Hufvudstadsbladet.
Annons:
Tills det har klarnat vad som orsakar ökningen i antalet narkolepsifall hos barn rekommenderar Institutet för hälsa och välfärd, THL, att all svininfluensavaccinering upphör, skriver Vasabladet.
Beslutet att avbryta svininfluensa-vaccinationerna kom i dag tisdag eftermiddag.
Enligt THL finns för tillfället inte någon omedelbar orsak att vaccinera mot svininfluensa i Finland. Ingen epidemirisk risk råder och en stor del av befolkningen har immunitet antingen via vaccination eller genom att redan ha haft svininfluensa.
Det har inte förekommit svininfluensa i Europa sedan maj i år, rapporterar THL.
Källa: www.dn.se/nyheter/varlden/finland-stoppar-svininfluensavaccinationerna-p...

Därför.

Snyggt vs Billigt

Såg ett träns hos Internationalshowjumping och jag blev förälskad! Tror att Vackra Vit skulle bli fantastiskt tjusig i detta.

OS Stockholm Patent Snaffle Bridle

Tyvärr är det ju inte riktigt gratis. Hos Classic Dressage blygsamma 375 pund. Dvs 3891 sek.



Men vad är väl en bal på slottet...

Idag red jag Vackra Vit i enbart ring och grimma. Det kostar knappt nått men fungerar ändå.

Lite för tvär öppna då hon vill räta ut sig, och inte bära riktigt på vänster bak.
Den medryttare som jag skulle önska ha på Nellie fick också provrida, och jag hoppas verkligen att hon vill va med oss! Håll tummarna!

Osmidig!

I dag red jag och dottern ut på en snabbrunda. Petra red barbacka med lindell och jag satte bara en ring runt Nellies hals. Jag var en anings skraj kan jag meddela, för min barbackatid är inte många timmar. Men oron är ju obefogad med en klippa som Vackra Vit. När vi kommit halvvägs så knäppte jag loss grimskaftet eftersom det mest var i vägen. Nellie är så fantastiskt följsam så att rida henne lös, med bara ring, är ingen konst. Värre var att jag tappade grimskaftet, i djupsnön, när vi hade några hundra meter kvar.
Petra tyckte att jag skulle böja mig ner på indianvis och ta upp det. Jag tyckte Petra kunde hjälpa sin stappliga mamma och hoppa av i stället. Icke.
Jag fick skjutsa ner från hästen, och en sak kan jag avslöja. Jag kommer inte upp utan pall! Jag kom knappt upp MED pall. Men jag löste det genom att skicka Nellie först och så tog jag ett stadigt tag i täcket, så fick hon dra mig hem.

Vi måste träna mer frihetsdressyr, så hon kan buga sig. Då, och kanske då, kan jag kravla mig upp!